viktoriagrönkvist

Vänner, gott folk, bekanta. Vad tror ni om att börja om från början? Från scrats, zero, none, finito, niet......

musten för att börja om, att få sudda ut, att få vända blad, att helt enkelt få en andra chans och börja fylla upp sig själv med erfarenheter, minnen och händelser. Låt oss?!

men...i själva verket är jag endast ute efter din förundran, din förmåga att kunna läsa mellan raderna, att tolka det abstrakta. Du vet, det som inte går att ta på. En känsla? En tanke? En inspiration?, En blick?, Ett leende?

Solens strålar har nu nått de rödoranga balden som sakta faller i en svävande ton ner för trädets grenar och innerst inne vet vi valla vad detta betyder. vi går emot mörker och elände.... (stopp och belägg) Trodde du verkligen att jag skulle kunna låta dig gå ensam ut i det svarta, oförutsägbara?.DETTA ÄR EN årstid som har sina brister, fast jag själv andas hösten. Det är en ''lagom'', inte för mycket av något men samtidigt inte heller för lite av något. Det är frisk-het, närhet och mysfaktorn tar stadiga steg framåt. Jag Gillar det skarpt och kommer avnjuta de dagarna till det yttersta. . .